Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Övervikt under livscykeln

Pågående forskningsprojekt

EpiLife Teens
- GROW UP 1990
- IDEFICS
- I.FAMILY
- Mat och Media
- Folkhälsogrupp Jämvikt
- ICT-användning, livsstil och BMI hos unga vuxna
Kvinnostudien och H70
WHO COSI

Beskrivning av WA3

Detta arbetsområde, som leds av Lauren Lissner och Anna Winkvist, fokuserar på epidemiologiska studier av fetma med uppmärksamhet på olika stadier i livscykeln som kan vara avgörande i den naturliga utvecklingen av fetma och/eller för utvecklingen av följdsjukdomar. Dessa är: födelse, barndom, graviditet/efter graviditeten, medelåldern/menopaus, och under de senare åren av livet. Lokala samarbetspartners inom detta arbetsområde är från avd för Samhällsmedicin och folkhälsa, avd för Klinisk näringslära, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avd för pediatrik, och Institutionen för mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Flera populationsstudier kommer att vara basen för detta arbete och de flesta studierna är lokala, men det förekommer också nordiskt och internationellt samarbete. Forskargruppen består också av flera biostatistiker, som undersöker nya möjligheter att utnyttja de lokala longitudinella databaserna. Otaliga metodologiska resultat är relevanta när upprepade mått finns tillgängliga som reflekterar viktutveckling med ett livslångt perspektiv.

 

Studier av nyfödda

Den första studien inom detta arbetsområde inkluderar en meta-regression studie innehållande data från flera nordiska studier, inklusive Kvinnostudien från Göteborg. Nyligen initierade vi en standardiserad analys av en populationsbaserad studie från Danmark, Sverige, Finland, Island och Norge, vilken hade mätt födelsevikt, socioekonomiska indikatorer, och mått på fetma senare i livet. Vi planerar nu två fetma-relaterade analyser, en som involverar tidiga influenser av fetma och den andra studerar om socioekonomiska influenser är liknande de från tidigare associationer. Detta samarbete stöds av ett anslag från Nordic Research Council och representerar en av de största existerande databaser med födelsevikt, longitudinell uppföljning och fastställande av kardiovaskulärt resultat eller riskmarkörer.


Studier av barn

Nästa arbetsområde baseras på en kombinerad bevakning av fetma i barndomen och interventionsprogram. En del av detta projekt kommer att övervaka trender av fetma epidemi bland 10-åringar, med speciellt fokus på socioekonomi; samtidigt som en interventionsstudie (samarbete med ett flertal länder i Europa) startade samla data hösten 2007. Med andra ord, detta arbetsområde utför samtidigt en skolbaserad undersökning av 10-åringar och en utvärdering av en stor skolbaserad intervention av 4- och 6-åringar. Barnen i interventionsgruppen (och kontrollgruppen) kommer rutinmässigt att bli följda upp till 10 år av deras skolsköterska. Sverige är ett av de få länder som har möjligheten att integrera lokal kontroll av en sådan intervention. Ytterligare mål med denna del av projektet är att använda longitudinella data från 1974 års födelsekohort för att testa nuvarande anpassade IOTF definitioner av fetma i barndomen med verkliga insamlade data i mogen ålder. Detta samarbete sker tillsammans med avd f pediatrik och avd f samhällsmedicin och folkhälsa. Denna grupp kommer att samarbete med ett WHO Childhood Obesity Surveillance Project, som tillsammans med andra europeiska länder kommer att samla antropometriska data på representativa skolbarn under en 2-års-cykel.


Studier av unga vuxna

Perioden under graviditet och efter graviditeten är förknippad med utveckling av fetmaproblem hos kvinnor, trots att det finns lite populationsforskning av detta fenomen. Ur studiesyfte kommer därför forskarna inom EpiLife att utföra forskning inom två fronter: ett samarbetsprojekt tillsammans med Norwegian Mother and Child Birth Cohort Study (MOBA); och en lokal intervention bland svenska kvinnor som rekryterats i samband med barnafödelse. MOBA är en unik observationsstudie av 100 000 norska födslar vilka inkluderar avgörande data från före födelsen av bibehållen vikt hos kvinnorna. Vi håller för närvarande på att utveckla en plan av en studie som skall undersöka psykosociala prediktorer av ”post-partum” bibehållen vikt (tillsammans med Prof Margaretha Haugen). Denna typ av studie ses som ett naturligt komplement till utvecklingen av en riktad och kommunbaserad intervention hos kvinnor (post-partum) för att hindra start av viktökning. Ett sådant program håller på att utvecklas av Winkvist & medarbetare tillsammans med the Clinical Nutrition Group. Samarbetet med MOBA kommer att utföras parallellt med en liknande dansk nationell Birth Cohort Study (DNBC), där vi har undersökt relationen mellan fetma hos mödrar, tidigt upphörande av amning och effekter av bibehållen vikt.


Studier i medelåldern

Vid denna ålder är övervikt och fetma associerad med sjuklighet hos en signifikant bråkdel av populationen. Vi kommer här att fokusera på faktorer under medelåldern som predisponerar utvecklingen av fetma, liksom kardiovaskulära följder som hänförs till fetma. Känsliga faktorer som psykosociala, livsstil (diet/fysisk aktivitet), genetik, liksom ömsesidig påverkan av dessa faktorer kommer att studeras. Vi samarbetar med the VIP Study (Västerbotten) för att undersöka associationer mellan olika fetma-typer och senare viktuppgång hos kvinnor. Detta är en uppföljning av tidigare fynd i Kvinnostudien i Göteborg och senast i Nurses Health Study.

 

Studier hos äldre

Långsiktiga studier av äldre personer är av stort intresse inom den epidemiologiska forskningen i Göteborg, men representerar även en av våra största utmaningar. Kvinnostudien i Göteborg har t ex utfört upprepade undersökningar på kohorten i 40 år, vilket erbjuder möjligheter till metodologiskt genomförande av analyser hos överlevande, innehållande all tillgänglig antropometrisk data som samlats över tid för varje enskild individ. Likaså inom H70-studien har man följt en äldre population från 70 års ålder och resten av deras liv och har därför liknande möjligheter att studera utvecklingen av kroppsvikt hos de äldsta, i relation till överlevnad och andra möjliga risker och följder av fysisk hälsa. På samma gång har båda dessa studier en noggrann mätt mängd av psykiatriska data för att även kunna dokumentera utvecklingen av neurodegenerativa sjukdomar. Ett nyligen utfört samarbetsprojekt med Psykiatriska Epidemiologiska Enheten har visat att fetma kan vara sammankopplad med depression och demens senare i livet, men resultatet kan vara känsligt för när de antropometriska mätningarna togs, liksom vilken form av statistik som använts.

Enheten för folkhälsoepidemiologi

Klinisk näringslära

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2015-03-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://epilife.sahlgrenska.gu.se/svenska/forskning/forskningsomraden/%C3%96vervikt+under+livscykeln/
Utskriftsdatum: 2017-11-18