Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kognitiv funktion

Kognitiv funktion – från intakt minne och tankeförmåga till demens

Kognitiv funktion refererar till överordnade hjärnfunktioner som är involverade i minne och tankeprocesser, förmågor som riskerar att försämras med stigande ålder. Även om det normala åldrandet i sig inte behöver leda till kognitiv dysfunktion så blir hjärnan och nervsystemet mer sårbara och känsligare för diverse sjukdomar och speciellt utsatta för den multisjuklighet som kan drabba på äldre dar.

Forskargruppen, som leds av Boo Johansson, har som huvudmål att undersöka sambanden mellan kognitiv funktion och genetiska, biologiska/medicinska och psykosociala riskfaktorer med fokus på kognitiv svikt och demens (ex. Alzheimers sjukdom och vaskulär demens), samt på effekterna för välbefinnande och beslutsfattande hos äldre samt hur dessa riskfaktorer påverkas under åldrandet. Ett annat forskningsområde fokuserar både på att identifiera prediktorer och prekliniska symtom för kognitiv svikt och demens samt faktorer som verkar skydda kognitiva funktioner.

I analyserna används data från neuropsykologiska, personlighetstester, psykiatriska, genetiska, somatiska och psykosociala undersökningar, samt data från hjärnavbildning och cerebrospinal vätska. Det huvudsakliga syftet för kognitionsgruppen är att undersöka frågor kring sambanden mellan hälsa och kognitiv funktion över hela spektrumet, från normal till sviktande kognition. Information från de longitudinella populationsbaserade studierna som bedrivs vid Göteborgs universitet ger här unika förutsättningar för denna forskning. Arbetsplanen består primärt av ett antal närbesläktade projekt som beskrivs här nedan. I samtliga delprojekt används identiska eller snarlika mått på kognitiv funktion.

Vad bidrar till kognitiv nedgång hos äldre

Syftet med projektet är att öka förståelsen av faktorer som bidrar till kognitiv nedgång och funktionsnedsättning bland friska äldre samt individer i en prekliniks fas av demenssjukdom. Ökad kunskap om interaktionen mellan livsstilsfaktorer, fysiska tillstånd, genetiska och biomarkörer och den samlade effekten av dessa på kognitiv funktion och nedgång kan ge bättre vägledning för folkhälso-rekommendationer och interventioner riktade mot prevention av kognitiv nedgång, dysfunktion och beroende hos de äldre. Under de senaste årtionden har det skett en omfattande utveckling av metoder och analystekniker som är optimerade för longitudinella data. Resultat från våra studier visar på en betydande variabilitet i nivå av kognitiv förmåga, tid för start av kognitiv nedgång och snabbhet i nedgång i den äldre befolkningen. Ett naturligt nästa steg är att öka kunskapen kring denna variabilitet genom att identifiera interaktioner mellan genetik, livsstilsfaktorer, funktionella biomarkörer och neurobiologiska biomarkörer. I enlighet med dessa mål använder vi integrerad dataanalys av material från ett flertal svenska longitudinella åldrande studier, inkluderande tre storskaliga epidemiologiska studier (H70 studien, OCTO-Twin studien och Lunds 80 studien) samt en klinisk studie (Göteborg MCI studien) där patienter med mild kognitiv svikt har följts longitudinellt. I dessa projekt används ”state of the art” metodologiska ansatser.

Kohortskillnader i kognitiv funktion

Att yngre kohorter uppvisar bättre kognitiv funktion jämfört med äldre kohorter är ett intressant fynd och samtidigt en utmaning för forskningen. I detta projekt analyseras kohortskillnader i ett flertal kognitiva funktioner med hänsyn tagen till fysisk och mental hälsa, samt sociala och demografiska variabler i syftet att söka kunskap kring bidragande faktorer. Information från populationsbaserade urval, 70 år och äldre, från svenska kohorter födda mellan 1900 – 1930 utgör basen för dessa analyser. Huvuddatabasen utgörs av den longitudinella H-70 studien i Göteborg. Tillgänglig data från den longitudinella 80 studien i Lund kommer också att användas. Kunskaper om faktorer som bidrar till kohortskillnader är värdefulla för att kunna förutsäga omfattningen av åldersrelaterade förändringar i framtida kohorter men även i kliniska sammanhang där man skall bedöma om ett åldrandeförlopp skall anses vara ’normalt’ eller uttryck för kognitiv svikt och eventuell demensutveckling.

Skyddsfaktorer mot kognitiv nedgång hos äldre

Frågan ställs ofta om vad det är som gör att vissa får behålla en god minnes- och tankeförmåga i hög ålder medan andra drabbas av kognitiv svikt och demens. Vi undersöker denna fråga genom att jämföra förekomsten av skyddsfaktorer hos individer i hög ålder med god respektive sviktande kognition. Vår grundhypotes är att det som bidrar till bibehållen kognitiv funktion inte enbart är frånvaro av riskfaktorer utan även närvaro av skyddsfaktorer. Forskningen har hittills haft starkt fokus på riskfaktorer och ett flertal har identifierats. Däremot saknas kunskap om faktorer som verkar skyddande mot kognitiv svikt. Projektet baseras på redan insamlad data av hög kvalitet från Svenska tvillingregistret. Vi kommer att använda enkätbaserad data som samlades in på 60- och 70-talet (medelåldern), och data från två longitudinella studier, som startade under 80- och 90-talet som inkluderade samma individer som enkätmaterialet, men som då har nått hög ålder.

Reservkapacitet och konversion från MCI till demens

Mild kognitiv störning (MCI) definieras som en kognitiv nedsättning som ej uppfyller kriterierna för demenssjukdom. Individer som har fått en ”MCI-diagnos" förväntas utveckla demens inom en viss tidsram även om forskningen visar att endast 5 – 10 % av MCI-fallen faktiskt konverterar till demenssjukdom per år. En av utmaningarna i denna forskning är att identifiera de faktorer som är relaterade till lägre risk att konvertera. I tidigare forskning har man hittat neuropatologiska och kognitiva faktorer som predicerar konversion, men även funnit belägg för att psykosociala faktorer såsom social integration och socialt stöd, stress och livshändelser är av betydelse. Syftet med projektet är att undersöka sambanden mellan psykosociala och neuropatologiska processer och kognitiv funktion. Projektet består av två delar. I ena delen djupintervjuas individer som har utretts för demens men som inte uppfyllt kriterierna för en demensdiagnos och dessutom varit stabila över 6 år. Syftet här är att förbättra förståelsen kring hur individer upplever, skapar mening och hanterar tillståndet när den egna kognitiva förmågan inte länger lever upp till omgivningens krav. I andra delen riktas fokus specifikt mot sambandet mellan neuropatologi och kognition.

I ett närliggande projekt undersöks effekten av reservkapacitet vid åldrandet och då specifikt en modell kring socioemotionell reserv. Denna modell är en expansion av hypotesen kring kognitiv reserv. Individer som upplever både socialt och psykologiskt välbefinnande har visats tåla högre grad av neuropatologi innan symtom på kognitiv nedsättning blir märkbara. Frågan är om socioemotionell reserv kan komplementera hypotesen kring kognitiv reserv. Inom ramen för den longitudinella pågående Göteborgs MCI-studien undersöks skyddseffekter av psykologiskt välbefinnande och social support samt kognitiv funktion. Här jämförs en grupp individer med onormala CSF-biomarkörer och Alzheimers-patologi med en grupp med intakt kognitivt funktion. Samtliga deltagare genomgår neurologiska, psykiatriska och kognitiva/neuropsykologiska undersökningar samtidigt som prover från blod och cerebrospinalvätska analyseras.

Kognition i vardagen – beslutsfattande på äldre dagar

Äldre förväntas i dag fatta fler beslut om den egna omsorgen och vården. De ställs dessutom inför alltfler val- och beslutssituationer där man förväntas fatta beslut som i hög grad kan påverka välbefinnandet. Frågor aktualiseras här om de förutsättningar och reella möjligheter som faktiskt finns för beslutsfattande och egen-kontroll, samt på vilka underlag man förväntas fatta beslut som på ett avgörande sätt påverkar det egna välbefinnandet. Med hänvisning till bristande beslutskompetens riskerar äldre att diskvalificeras som aktörer i ett system som fordrar beslut. Projektets fokus läggs på att identifiera problemområden i beslutsprocessen för att utveckla beslutsunderlag som ökar möjligheterna för aktiv medverkan. Att stödja äldres möjligheter till egen-kontroll i situationer inom äldreomsorgen med förväntningar och krav på beslutsfattande, är angeläget både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Projektet är ett forskningssamarbete mellan psykologi (beslutsfattande och åldrandets psykologi) och socialt arbete (vård-och omsorg) i vilket vi söker integrera kunskaper om äldres beslutsfattande.

Geriatrisk psykologi

 

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2014-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://epilife.sahlgrenska.gu.se/svenska/forskning/forskningsomraden/Kognitiv+funktion/
Utskriftsdatum: 2017-09-26