Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mental hälsa, ålder och åldrande

Detta arbetsområde, som leds av Ingmar Skoog, studerar interaktionen mellan psykosociala, biologiska och genetiska riskfaktorer vid utveckling av psykisk störning (ex vis depression, ångest, missbruk av alkohol och läkemedel, självmords-beteende) samt om påverkan av dessa faktorer och om deras interaktion ändras med ålder och över tid. Dessutom studeras om graden av de psykiska störningarna skiljer sig åt mellan olika födelsekohorter och åldersgrupper, om individer med dessa störningar uppmärksammas och om deras omhändertagande i sjukvården är adekvat. Vidare studeras prekliniska symtom av depression, inverkan av genetiska faktorer, biologiska hjärnförändringar på psykiska sjukdomar vid hög ålder samt långsiktig prognos av psykiska störningar i relation till recidivering, förändring i diagnostik, grad av kronicitet, funktionsinskränkning, institutionalisering samt antal dödsfall och vårdnivå. Undersökningarna inkluderar psykiatri, genetik, kroppsundersökning och psykosocial enkät, datortomografi av hjärnan, ryggmärgsprov, kroppssammansättning, personlighetsanalys och psykometrisk testning. Arbetsplanen består primärt av sex projekt som beskrivs nedan. Alla projekt använder identiska eller liknande instrument för att evaluera mentala symtom och riskfaktorer.

Mental störning från unga vuxna till medelåldern

Syftet med den longitudinella studien ”Kvinnor och alkohol i Göteborg” (WAG) är att undersöka de avgörande faktorer som finns kring alkoholmissbruk och andra relaterade problem hos kvinnor. De områden som är mest intressanta är tidiga livsfaktorer, vuxna psykosociala faktorer, depression, ångest, konsumtion av receptbelagda och illegala läkemedel, mönster av ”help-seeking” beteende och sjukfrånvaro. Studien, som leds av Fredrik Spak tillsammans med Gunnel Hensing vid enheten för socialmedicin, startade 1986. Upplägget av studien är i två steg, där steg 1 är ett frågeformulär som följs upp med en intervju (steg 2). Nya kohorter har lagts till vid uppföljningar, där man koncentrerat sig på unga vuxna. Samarbete sker med Margda Waern som studerar prediktorer av självmordsbeteende hos unga kvinnor. Självmordsfrekvens hos unga kvinnor i Sverige är högre än i de flesta europeiska länder. Dessa studier görs i samarbete med arbetsområde 1 (WA1).

Mental störning från medelåldern till senare i livet

Medelålders kvinnor undersöktes inom PPSW (Prospective population study of women) 1968 och har kontinuerligt följts upp sedan dess, senast under 2009-2010. En omfattande undersökning av hälsotillstånd tillbaka till 1920-talet och registerdata görs kontinuerligt för att få finna nya fall och för att identifiera fall i unga år. Detta ger möjlighet att mäta frekvens av mental störning under en livstid, liksom att prediktera riskfaktorer och långsiktiga prognoser för dessa störningar.

Mental störning hos äldre

En representativ population av äldre individer har följts longitudinellt från 70 års ålder (H70-studien), vid 85 års ålder (H85-studien) och ända till 105 års ålder eller vid dödsfall med undersökning av utförlig psykiatrisk undersökning. Även PPSW inkluderar individer över 70 års ålder som har följts longitudinellt. Detta ger möjlighet att undersöka frekvensen av mental störning hos äldre, dess riskfaktorer och prognos. Vi har även undersökt användbarheten av olika diagnoskriterier för att upptäcka individer med mental störning (samarbete med prof J Johannes Wancata, Wien). Samarbete bedrivs även med Dr Paul Duberstein, Rochester, om påverkan av personlighetsfaktorer. Studierna bedrivs även på EU-nivå när det gäller att enas om behandling av depression hos äldre. Projektet är organiserat av universitetet i Liverpool av Prof John Copeland. Syftet är att jämföra frekvens av depression i olika Europeiska länder och att studera riskfaktorer i sammanslagen data. 22 000 individer från 12 länder är inkluderade. EpiLife forskarna kommer att ha tillgång till databasen för studier av psykotiska symtom, självmordstankar och sömnsvårigheter. The Gothenburg Study on Late-Onset Psychosis undersöker patienter med psykos och använder samma instrument som de som användes i populationsstudier, vilket gör det möjligt att göra fall-kontroll studier och använda populationsbaserade kontroller.

Mental störning hos mycket gamla

95 studien är den största populationsstudien i världen av individer över 95 år. Mer än 800 individer har inkluderats. Syftet med denna longitudinella studie är att undersöka frekvens av mental störning hos mycket gamla människor och att undersöka avgörande faktorer av mentalt friska överlevare. Denna studie görs i nära samarbete med WA4.

Sekulära trender i förekomst av mental störning och dess riskfaktorer

70-åringar som är födda 1901-02, 1906-07, 1922 och 1930 har undersökts med identiska metoder. En ny undersökning av dem som är födda 1930 vid 75 års ålder har utförts hösten 2006. Denna kohort kommer att undersökas igen vid 79, 81, 83 och 85 års ålder på liknande sätt som kohorten som är född 1901-02, vilket gör det möjligt att jämföra dessa båda kohorter som följts longitudinellt i 30 år. Detta ger ett unikt tillfälle att studera förändringar i mönstret av mental störning hos äldre samt associerade riskfaktorer. Denna studie är representerad i alla fyra WA.

Självmord

Unga och medelålders vuxna (18-69 år) som söker vård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset efter ett självmordsförsök inbjuds att delta i en intervju med en psykiatrisk sjuksköterska och följs sedan upp efter 8 veckor. De områden som är av speciellt intresse är association mellan olika typer av sömnsvårigheter och självmord. Dessutom finns en speciell fokus på prediktorer för behandling av resistent suicidalitet. En andra studie av självmordsförsök inkluderar 101 personer vid 70 års ålder, som sökte vård i samband med självmordsförsök och som intervjuats av en sjuksköterska. Ett randomiserat urval av kontroller från H70/PPSW (5 med samma ålder och kön) bildar en referensgrupp till populationen. Potentiella prediktorer för självmordsbeteende som testas inkluderar konflikter mellan individer, ensamhet, psykiatrisk sjuklighet, alkoholproblem, personlighetsfaktorer, fysisk hälsa och funktionshinder, nedsatt kognitiv förmåga och vitsubstansförändringar. Dessutom görs en uppföljningsintervju ett år efter självmordsförsöket. Prediktorer för behandling av resistent suicidalitet och dödlighet identifieras. Självmordstankar undersöks också i populations-studierna H70, H85, PPSW och 95 .

Enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi >>

 

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2014-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://epilife.sahlgrenska.gu.se/svenska/forskning/forskningsomraden/Mental+h%C3%A4lsa%2C+%C3%A5lder+och+%C3%A5ldrande/
Utskriftsdatum: 2017-11-18