Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Psykosociala faktorer och hjärtkärlsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdom (CVD) är idag en av de ledande orsaken till dödlighet och funktionshinder i världen. Detta arbetsområde, som leds av Annika Rosengren, fokuserar på psykosociala faktorer som riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom. De psykosociala faktorerna som främst studeras är stress, socioekonomisk status och funktionsförmåga. Genetiska faktorer ingår också. Vi deltar också i stora internationella studier (PURE, INTERSTROKE, INTERHEART).

Effekter av födelseår, period och åldrande

1913 års män och deras efterföljare, män födda 1923, 1933, 1943 och 1953 är ett exempel på våra traditionella göteborgsstudier. Dessa studier ger möjligheter att utforska hur levnadsbetingelserna har ändrats över fyra decennier och vilka hälsoeffekter dessa förändringar har haft. Från starten på 60-talet har psykosociala variabler ingått och ger möjligheter att undersöka trender, såväl som i tvärsnitt och longitudinellt.

Internationellt samarbete – PURE och INTERHEART

PURE-studien (Prospective Urban Rural Epidemiologic) är en prospektiv kohortstudie som avser att undersöka hur livsstil, förändrade levnadsbetingelser, kost, fysisk aktivitet, och ‘built environment’ påverkar hälsan i urbaniserade och rurala samhällen i 14 länder i olika stadier av ekonomisk utveckling i världen. Datainsamlingen startade 2005 och så här långt finns data på over 3000 svenska män och kvinnor i Göteborg och Skaraborg. Datainsamlingen fortsätter till tidigt år 2009, då uppföljning börjar via frågeformulär, telefon och återundersökning av ett subsample. Globalt ingår 153 996 personer från 17 länder, varav 4153 från Västra Götalandsregionen. Sverige är den enda västeuropeiska landet i studien och vår del koordineras helt och hållet från Sahlgrenska Akademin. PURE är i vissa avseenden en efterföljare till INTERHEART, som samlade in data för 30,000 fall och controller från 52 länder över hela världen, och PURE kommer att ge unik ny kunskap om individuella och samhälleliga determinanter för kardiovaskulär sjukdom. Inom PURE håller vi för närvarande på att undersöka relationen mellan stress och fetma, särskilt bukfetma.

INTERHEART

PURE

Stress, låg socioekonomisk status och andra psykosociala faktorer som riskfaktorer för diabetes och stroke

Kohorten i Primärpreventiva studien (7495 män födda 1915 till 1925) etablerades under tidigt 70-tal. Genom uppföljning under 32 år via Patentregistret har vi identifierat fall av diabetes och stroke. Pågående och publicerade arbeten har påvisat nya samband mellan psykosociala faktorer och flera av dessa end-points.

IMPACT – model

IMPACT är en avancerad modellstudie som använder befolkningsdata för män och kvinnor 25-84 år, information hämtas från officiella register, kvalitetsregister, populationsstudier (riskfaktorer) samt förväntade effekter av läkemedel från läkemedelsprövningar och meta-analyser. Dessa data registreras enligt en preformerad Excelbaserad modell för att beräkna hur stor del av en tentativ förändring av en sjukdom som kan förklaras av förändringar i riskfaktorer och hur mycket som kan förklaras av förbättrad medicinsk behandling. Modellen används för att förklara varför dödligheten i hjärtinfarkt har mer än halverats mellan 1986 och 2002. Vi fann att den minskade dödligheten till största delen kunde förklaras av förbättrade riskfaktorer i befolkningen (lägre kolesterol, färre rökare, lägre blodtryck) medan förbättrad medicinsk behandling förklarade en mindre del.
Modellen har även används för att beräkna hur ökad medicinsk behandling i Sverige kan minska dödligheten ytterligare. IMPACT-modellen har använts i ett flertal länder Europa samt i USA, Nya Zeeland och Kina (Beijing).
Gruppen har utvecklat den tidigare svenska IMPACT-modellen tillsammans med en forskargrupp från Liverpool University, Storbritannien och Trinity Center, Dublin, Irland. Vår forskargrupp deltar även i ett EU-projekt där uppdatering och validering av modellen planeras för ett stort antal länder. Vi planerar att uppdatera den svenska IMPACT-Modellen för åren 2002-2010.

Intergene- och Adonix-studierna

Kardiovaskulär epidemiologi

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2014-10-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://epilife.sahlgrenska.gu.se/svenska/forskning/forskningsomraden/Psykosociala+faktorer+och+hj%C3%A4rtk%C3%A4rlsjukdomar/
Utskriftsdatum: 2017-11-18